Stöd och hjälpmedel

I en sjukdomssituation som spridd bröstcancer finns olika möjligheter till stöd och ekonomisk ersättning. Här finns information om några av de viktigaste rättigheterna man har som sjuk. Det kan dessutom finnas andra möjligheter i vissa regioner. Rådfråga kuratorn på sjukhuset om du är osäker.

Frågor om socialrätt

  1. Vilken hjälp har jag rätt till på grund av min bröstcancer?

    Vilken hjälp du har rätt till på grund av spridd bröstcancer beror helt på din personliga situation. Kontakta till exempel kuratorn på sjukhuset eller vårdcentralen och fråga vilket stöd och hjälp du kan få. Det finns olika former av ersättningar att söka om din sjukdom gör att du har en funktionsnedsättning och behöver hjälp i vardagen eller har merkostnader. 
    På Försäkringskassans hemsida hittar du information om ersättningar vid Funktionsnedsättning.

  2. Var kan jag få individuell rådgivning i sociala frågor?

    Rådgivningssamtal har du i regel med kontaktsjuksköterskan eller kuratorn på sjukhuset, de kan informera dig om rådgivningsalternativ. Kuratorn kan ge råd när det gäller ekonomiska problem. Cancer och behandlingen mot sjukdomen kan göra att du blir tröttare eller får andra besvär, läs mer om praktisk hjälp eller hjälpmedel för att klara vardagen på webbplatsen 1177 Vårdguiden.

    På webbplatsen 1177 Vårdguiden finns en lista på organisationer som kan ge dig råd och stöd kring cancer.

  3. Har jag rätt till hemhjälp?

    Du hittar mer information om hemtjänst och hemsjukvård på webbplatsen 1177 Vårdguiden

  4. Hur får jag intyg om funktionshinder?

    Börja med att diskutera frågan med din behandlande läkare. För att du ska få handikappersättning behöver Försäkringskassan medicinsk information för att bedöma rätten till denna ersättning. Om din sjukdom medför funktionshinder eller merkostnader kan din läkare fylla i ett läkarutlåtande som beskriver din funktionsnedsättning och hur den påverkar dig. Då kan du ansöka om handikappersättning hos Försäkringskassan. Handikappersättning kan inte sökas för trötthet, värk, nedstämdhet och liknande symptom som många känner i samband med bröstcancersjukdom.

vänner kramas

Frågor om stöd

  1. Vem kan hjälpa mig hantera situationen?

    Spridd bröstcancer är en diagnos som kan vara mer uppskakande än många andra sjukdomar. Därför är det viktigt att du söker hjälp i god tid, så att du kan hantera den påfrestning som sjukdomen innebär på bästa sätt och vänja dig vid ditt nya liv med bröstcancer. Förutom din läkare, som kommer att bli ett värdefullt stöd för dig, finns det också andra personer du kan prata med, som specialister på psykosocial onkologi, ditt palliativvårdsteam, bröstcancersjuksköterskor, socialarbetare och självhjälpsorganisationer. Be din läkare att berätta mer eller kontakta en bröstcancerorganisation.

    Bröstcancerförbundet är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell organisation med 33 bröstcancerföreningar över hela landet. Du hittar alla föreningar på Bröstcancerförbundets hemsida

    Cancerkompisar hjälper dig att hitta en cancerkompis – någon som upplever eller har upplevt samma sak som du gör nu. 

    Cancerfondens informations- och stödlinje är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.

  2. Var kan jag få hjälp att hantera mina känslor?

    Att få diagnosen spridd bröstcancer innebär en känslomässig chock. Det är ingenting som du enkelt kan lägga ifrån dig när läkarbesöket är över och dörren till mottagningen stängs bakom dig. Det är vanligt att man känner sig hjälplös. Fråga läkaren vart du kan vända dig för att få psykologiskt stöd. Psykosocialt onkologiskt stöd finns att få på olika institutioner och i alla faser av sjukdomen; direkt efter diagnos, under behandling och när man ska försöka återgå till vardagen. Försök också att ha öppna och ärliga diskussioner med dina närmaste – de kan ofta vara ett bra stöd.

    På webbplatsen 1177 Vårdguiden hittar du information om psykosocialt stöd.

    Bröstcancerförbundet har 33 bröstcancerföreningar spridda över landet, du hittar deras lokala föreningar här. I de lokala bröstcancerföreningarna finns ett välutvecklat nätverk av kontaktpersoner som stöder medlemmarna med bland annat personliga kontakter och samtalsgrupper.

  3. Var kan jag få hjälp att hantera den pyskologiska påfrestning som sjukdomen innebär?

    Inom psykosocial onkologi finns det läkare, kuratorer, sjuksköterskor och psykologer som är specialiserade på de känslomässiga aspekterna av cancer. De kan hjälpa dig att hantera de mentala utmaningar som sjukdomen medför. Det handlar inte bara om att kunna hantera själva cancersjukdomen, utan också om att lära sig hantera reaktioner från vänner och bekanta och de närmast anhöriga. Prata med din kontaktsjuksköterska eller behandlande läkare för att få en remiss till specialisten på ditt sjukhus.

  4. Vad ska jag göra om det inte finns något psykosocialt onkologiskt stöd att få på mitt sjukhus?

    Om du inte erbjuds något psykologiskt stöd under din behandling bör du be om det. Som bröstcancerpatient har du rätt till det. Om ditt sjukhus inte har möjlighet så kan din vårdcentral i vissa fall erbjuda psykologiskt stöd.

  5. Var kan mina barn få psykologiskt stöd?

    Vid cancersjukdom är det inte bara du själv som påverkas, utan också dina närmaste anhöriga: partner, barn, familj och vänner. Det finns hjälp att få även för barn, så att de får lära sig att hantera sina känslor bättre och anpassa sig till de förändringar i familjen som sjukdomen för med sig. Du kan fråga din behandlande läkare, en barnpsykolog, skolpsykologen eller skolsköterskan på ditt barns skola. Om sjukhuset har en psykosociala avdelningen finns det personal som har specialkunskaper för att stötta barn till cancersjuka.

  6. Måste jag betala för samtalsstöd?

    I de flesta fall är cancerrådgivningen kostnadsfri. Cancerrådgivningen på webbplatsen 1177 Vårdguiden och Cancerfondens stödlinje erbjuder kostnadsfritt samtalsstöd via telefon.

    Vill du boka ett möte för samtalsstöd hos din vårdgivare? Kontakta din behandlande läkare eller kontaktsjuksköterska som kan ge dig mer information.

    Du kan själv söka fram andra mottagningar för samtalsstöd på webbplatsen 1177 Vårdguiden

  7. Var kan jag få oberoende rådgivning?

    I bröstcancerföreningarna finns mycket kunniga personer med egna erfarenheter som kan besvara dina frågor om behandlingar, hur man hanterar biverkningar och om att delta i kliniska studier. De flesta föreningar har mycket bra webbplatser där du hittar användbar information.

    Bröstcancerförbundets hemsida har en frågepanel där du kan ställa din egen fråga till en bröstcancerspecialist.

    Här hittar kontaktuppgifter till Bröstcancerförbundets 33 lokala bröstcancerföreningar.

    På webbplatsen Cancerkompisar.se kan du hitta en cancerkompis och samtala med någon som upplever eller har upplevt samma sak som du gör nu.

  8. Hur mycket ska jag betala själv?

    Bidrag för hjälpmedel såsom peruk och liknande är olika för olika landsting. För mer information kan du gå in på webbplatsen 1177 Vårdguiden och söka dig fram till vad som gäller i ditt landsting, eller kontakta din vårdgivare för mer information.

    Om du har en privat sjukförsäkring bör du även kontakta försäkringsbolaget och ta reda på vilka förmåner som ingår.

  9. Hur ansöker jag om att få hjälpmedel

    Din kontaktsjuksköterskan eller behandlande läkare kan skriva en remiss så att du får möjlighet få hjälpmedel.

  10. Täcker sjukförsäkringen kostnaden för en peruk om jag tappar håret?

    Om du ska genomgå kemoterapi, vilket kan leda till att man tappar håret, kan du få erbjudande om en peruk redan innan du påbörjar din behandling på sjukhuset. Bidrag för hjälpmedel såsom peruk är olika stort i olika landsting. Du får betala mellanskillnaden själv om bidraget inte räcker. Din läkare som ansvarar för behandlingen är den som även skriver en remiss för peruk och lösögonfransar.

  11. Hur ska jag kunna känna mig vacker trots håravfallet?

    Vid många sjukhus ger företag kurser i hudvård och smink för personer med cancer. Mer information om dessa träffar hittar du på webbplatsen 1177 Vårdguiden.

    Du kan även få lära dig olika sätt att knyta sjalar. Fråga kuratorn på ditt sjukhus var du kan hitta en sådan kurs om du är intresserad.

    Initiativet Look Good... Feel Better erbjuder hudvård- och makeupkurser för kvinnor med cancer.

    Läs även Bröstcancerföreningen Amazonas tips och vad som kan vara bra att tänka på när man ska beställa en peruk.

  12. Finns det några hjälpmedel som kan underlätta livet med spridd bröstcancer?

    Hjälpmedel är särskild utrustning som kan bidra till en bättre levnadssituation under behandlingen. Det kan till exempel vara produkter som hjälper dig att förebygga eller lindra symtom och göra dig mindre beroende av vård. När det gäller spridd bröstcancer kan sådana hjälpmedel bland annat vara tex kryckor, rollator, rullstol, griptänger, stödstrumpor etc. Åtgärder för att anpassa lägenheten kan också vara aktuellt tex trapphiss, dörröppnare, borttagning av badkar, tröskelborttagning mm. I princip ska hjälpmedlen finnas med i den lagstadgade sjukförsäkringens hjälpmedelsregister.

  13. Vilken typ av hjälpmedel finns tillgängliga för mig?

    I princip har du rätt till alla hjälpmedel som är medicinskt nödvändiga. Hjälpmedlen måste finnas med i den lagstadgade sjukförsäkringens hjälpmedelsregister. Bidrag för bland annat peruk är olika för olika landsting. För mer information kan du gå in på webbplatsen 1177 Vårdguiden och söka dig fram till vad som gäller i ditt landsting, eller kontakta din kontaktsjuksköterska eller behandlande läkare för mer information. Om du har en privat sjukförsäkring bör du även kontakta försäkringsbolaget och ta reda på vilka förmåner som ingår.

  14. Har jag rätt till ASIH - avancerad sjukvård i hemmet?

    På de flesta platser i Sverige kan en person med svår cancer få avancerad sjukvård i hemmet. Det innebär att kunnig personal såsom läkare, sjuksköterskor och undersköterskor gör hembesök och man slipper åka till vårdcentralen eller sjukhuset. Hemsjukvård kan innebära allt från enkla provtagningar till avancerad vård med medicinsk utrustning.

    Hemsjukvården fungerar olika i olika landsting och kommuner. Kontakta din läkare eller kontaktsjuksköterska för mer information.

  15. Borde jag gå med i en självhjälpsgrupp för bröstcancerpatienter?

    Var och en hanterar sin sjukdom på sitt eget sätt. Du kanske hör till dem som inte trivs med för mycket uppmärksamhet och föredrar att bara tala om din sjukdom inom den närmaste familjen och vänkretsen. Samtidigt kan det vara till hjälp att få stöd av andra i samma situation. En bra självhjälpsgrupp kan erbjuda dig en trygg plats där du kan prata om dina egna känslor och rädslor utan att behöva ta hänsyn till dina anhörigas känslor. I ett nätverk där alla går igenom samma sak som du själv känner du dig mindre ensam med sjukdomen och dess negativa effekter och den trötthet du upplever. Du kan hämta styrka ur deras erfarenheter och öppet dela med dig av dina tankar och funderingar. Testa gärna en grupp och se om den är något för dig. Du kan fråga din läkare, kontaktsjuksköterska eller någon annan i behandlingsteamet om grupper i ditt område.

  16. Finns det särskilda bröstcancerföreningar för personer med spridd bröstcancer?

    Bröstcancerförbundet och dess lokala föreningar ska vara till för alla oavsett om man har en primär bröstcancer eller en spridd bröstcancer. Vissa föreningar är mer aktiva än andra när det gäller föreläsningar för kvinnor med spridd bröstcancer. Förbundet har även rehab-aktiviteter för medlemmar med spridd bröstcancer.

    Här hittar du kontaktuppgifter till Bröstcancerförbundets 33 lokala bröstcancerföreningar.