Olika sätt att behandla spridd bröstcancer

Spridd bröstcancer kan behandlas på många olika sätt och forskningen går framåt. Här nedanför kan du se hur olika typer av spridd bröstcancer kan påverka valet av behandlingsalternativ. Tala med din läkare om vilka behandlingsalternativ som passar dig bäst.

Subtyper och behandlingsalternativ

Välj en subtyp och mutationsstatus för att se de möjliga behandlingsalternativen för dig:

Läs mer om :
Ej hormonkänslig HER2-positiv
Hormonkänslig HER2-negativ
Hormonkänslig HER2-positiv

Hormonreceptor status
HER2-status
Cancerrelaterade mutationer

CDK4/6-hämmare

Läs om CDK4/6-hämmare

Behandlar hormonkänslig, HER2-negativ spridd bröstcancer och fungerar genom att blockera proteiner som kallas cyklinberoende kinas 4 och 6 vilka reglerar cellernas tillväxt och delning. När dessa proteiner blockeras kan cancercellernas tillväxt bromsas så att sjukdomen utvecklas långsammare. Läkemedlet tas som tablett och ges i kombination med endokrin behandling.

Cytostatikabehandling

Läs om Cytostatikabehandling

Cytostatika, eller cellgifter och kemoterapi som det också kallas, är cellhämmande läkemedel. De är läkemedel som dödar cancerceller, men tyvärr kan de också skada normala celler vilket kan orsaka biverkningar. En del cytostatika får du i tablettform som du kan ta hemma. Andra får du intravenöst, och då måste du troligen åka till ett sjukhus för att få behandlingen.

Cytostatika är inte alltid rätt för alla typer av spridd bröstcancer. Om du får cytostatika eller inte beror på din hälsa, på vilka mediciner du tagit tidigare och på vilken typ av cancer du har. Det finns många olika typer av cytostatika och om du får väldigt många biverkningar av en sort, kan din doktor byta till en annan.

Läs mer om Cytostatikabehandling hos Cancerfonden

 

Hantera biverkningar

Endokrin terapi

Läs om Endokrin terapi

Endokrina behandlingar används för bröstcancer som är känslig för hormoner (hormonreceptorpositiv), särskilt östrogen. Det finns ett antal olika hormonbaserade läkemedel som fungerar på olika sätt i kroppen. De kan antingen hämma produktionen av hormonerna progesteron eller östrogen, eller blockera cellernas receptorer för dessa hormoner. Endokrin terapi är en metod att hindra cancertumörer att växa genom att beröva dem de hormoner som de behöver. Du får vanligen behandlingen i tablettform, men vissa läkemedel kan du också få som injektioner.


Om du får endokrin behandling eller inte, och vilken typ, beror på om du har passerat klimakteriet och på hur lång tid som gått sedan din diagnos. Om du haft bröstcancer tidigare, spelar det också roll vilken behandling du fick för din första bröstcancer. Om du tidigare har fått endokrin behandling, kan du ändå få det igen.

Läs mer om endokrin terapi hos Cancerfonden

HER2-styrd terapi

Läs om HER2-styrd terapi

I dessa fall har tumörcellerna ovanligt många HER2-receptorer på sin yta, något som stimulerar tumörcellernas förmåga att växa och dela sig. Genom att tillföra kroppen HER2-målstyrda antikroppar blockeras HER2-receptorerna på cellytan, vilket leder till tumörens tillväxt bromsas eller stoppas. Ju tidigare behandlingen kan sättas in, desto bättre blir resultatet. Det är därför viktigt att tidigt avgöra om tumören är HER2-positiv genom ett vävnadsprov. 

Läs mer om HER2-styrd terapi hos Cancerfonden

Immunterapi

Läs om Immunterapi

Immunterapi är ett sätt att förmå kroppens immunförsvar att angripa cancerceller så som immunförsvaret skyddar oss mot andra smittämnen. Tanken med immunterapi är att trimma immunförsvaret så att det blir bättre på att bekämpa tumörceller, som annars är experter på att undkomma försvaret.

Läs mer om immunterapi hos Cancerfonden

mTOR-inhibitorer

Läs om mTOR-inhibitorer

Används i behandlingen av hormonreceptorpositiv bröstcancer för att ytterligare förbättra effekten av endokrin terapi. Läkemedlet ges som tablett och tas i kombination med hormonbehandling. Läkemedlet blockerar proteinet mTOR som har betydelse för cancercellernas tillväxt.

Läs mer om mTOR-inhibitorer hos Bröstcancerförbundet

Operation/Kirurgi

Läs om Operation/Kirurgi

Kirurgi används sällan vid spridd bröstcancer. Det är bara lämpligt när man kan reducera tumörbelastningen avsevärt, förbättra kroppsfunktioner eller lindra smärta genom att avlägsna tumörvävnad. Om du genomgår kirurgi får du också läkemedelsbehandling, strålning eller både och.

Läs mer om operation hos Cancerfonden

Frågor om kirurgi

  1. Är det ett alternativ att operera bort metastaser?

    För de flesta med spridd bröstcancer är det inte meningsfullt att operera bort metastaserna. Undantag finns, till exempel om man bara har en enda metastas. Då kan det ibland vara meningsfullt att operera bort den. Det kan också bli aktuellt att operera bort tumörer om de har blivit väldigt stora och hindrar funktionen hos viktiga organ, eller om personen lider av smärta som skulle kunna minskas avsevärt med en operation. Operationen kompletteras alltid med läkemedel och strålbehandling.

  2. Måste jag opererera bort brösten?

    I de flesta fall har tumören i bröstet tagits bort under det tidiga sjukdomsstadiet. Men det kan också hända att det avancerade sjukdomsstadiet upptäcks samtidigt som brösttumören. När det gäller sådana fall är specialisterna inte helt överens om ifall man bör ta bort tumören i bröstet – och i vissa fall hela bröstet – eller inte. En fördel med kirurgisk borttagning av tumören antas vara att tumören inte längre kan skicka ut cancerceller i kroppen. Samtidigt ger tumören i bröstet information om ifall den behandling som används är effektiv eller inte. I allmänhet bör den primära tumören tas bort om den kan orsaka smärta och obehag, till exempel blödning eller ett varigt sår. 


    Din behandlande läkare kan också ge dig råd om det här. 
    Det är viktigt att du talar om vad du själv vill.

PARP-hämmare

Läs om PARP-hämmare

(poly (ADP-ribos) polymerasenzymer) är ett sätt att behandla ärftlig bröstcancer (BRCA1 och BRCA2). Proteinet PARP är ett viktigt protein för reparation av trasigt DNA och celldöd. PARP är också ett nödvändigt protein för BRCA–muterad cancer att överleva. Därför är BRCA-muterade tumörer mer känsliga för PARP-hämmare.  

Läs mer om PARP-hämmare hos Bröstcancerförbundet

PI3K-hämmare

Läs om PI3K-hämmare

För att ytterligare förbättra effekten av endokrin terapi har man utvecklat olika läkemedel mot signalvägarna för fosfatidylinositol-3-kinas (PI3K). Överstimulering av dessa signalvägar antas både bidra till olika tumörers uppkomst och till att cancerbehandlingen får minskad effekt. Nya terapier syftar till att hämma sådan överstimulering. Detta protein påverkas dels av PI3K/Akt signalvägen och dels av cellens tillgång på energi, syre och näringsämnen.

Läs mer om PI3K-hämmare hos Cancerfonden

Strålbehandling

Läs om Strålbehandling

Vid strålbehandling används högenergistrålar som dödar cancerceller. Vid spridd bröstcancer kan strålning kontrollera din cancer. Den kan också lindra skelettsmärtor, om cancerbehandlingen inte hjälper snabbt nog. Det är vanligt att stråla metastaser i skelettet, om de orsakar smärta. Strålningen leder till bildning av fria radikaler i vävnaden och de orsakar också skador i cellernas DNA. Det är just de här DNA-skadorna man vill åstadkomma. Skador i tumörcellernas arvsmassa är grunden för strålbehandlingens effekt.


När du har spridd bröstcancer får du vanligen strålning som en singeldos eller en kort serie under några dagar. Om du är tillräckligt frisk när du får strålning, behöver du oftast inte stanna på sjukhuset över natten. Men om du samtidigt får cytostatika måste du kanske läggas in. Be din läkare förklara detaljerna innan strålterapin påbörjas. 

Läs mer om strålbehandling hos Cancerfonden

Frågor om stålbehandling

  1. Är strålbehandling ett alternativ när man har metastaser?

    Strålbehandling kan vara en effektiv behandling för smärta och benfrakturer, särskilt vid metastaser i skelettet. Det finns olika alternativ för att bestråla metastaser, men metastaserna får inte vara för många.

  2. Vilka är fördelarna och riskerna med strålbehandling?

    Strålbehandling tolereras i allmänhet väl. Möjliga biverkningar är bland annat trötthet, aptitlöshet och huvudvärk, men de brukar i allmänhet inte vara så länge. Hudreaktionerna liknar solbränna och bleknar snabbt.

  3. Var utförs strålbehandling

    I de flesta fall får man strålbehandling på sjukhuset och kan gå hem direkt efteråt. För att minska biverkningarna kan strålningen delas upp på flera enskilda behandlingar, som ofta ges dagligen men ibland kan en enda strålbehandling vara tillräcklig. I regel kan man alltså få behandlingen polikliniskt, utan att bli inlagd, men i vissa situationer kan man behöva stanna kvar på sjukhuset. Du får mer detaljerad information under de förberedande samtalen med vårdpersonalen inför din strålbehandling.

  4. Hur går en strålbehandling till?

    Många tycker att det verkar obehagligt att ligga alldeles ensam under den stora strålapparaten. På många sjukhus får du titta på rummet i förväg och personalen förklarar exakt hur strålningen går till innan du får din första behandling. Strålningen varken syns eller känns, och i många fall tar behandlingen bara några minuter. Om du är orolig är det viktigt att du tar upp det med din läkare och funderar på om du behöver ha någon som följer med dig.

  5. Vilka akuta och långsiktiga biverkningar kan man få?

    Det går inte att säga säkert om du kommer att få biverkningar av din strålbehandling. Effekterna av strålbehandlingen kan variera beroende på dosen, storleken på det område som ska bestrålas och hur känsliga de berörda organen är. Strålreaktionen blir bättre cirka två veckor efter avslutad behandling. Ditt allmänna hälsotillstånd och hur allvarlig din cancer är spelar också in.
    Rent generellt kan man dock säga att ytterst få patienter drabbas av allvarliga och bestående biverkningar. Lunginflammation till följd av strålbehandling är idag betydligt mer sällsynt än det var tidigare, tack vare modern teknik. De flesta problem går snabbt över. Huden på det bestrålade området kan reagera på samma sätt som vid solbränna, men den återhämtar sig snabbt. Vissa kvinnor rapporterar att huden blir strävare efter strålbehandlingen.

  6. Bränns strålningen

    Strålningen kan göra så att huden blir röd och överhettad. Blåsor och öppna sår på huden är däremot betydligt ovanligare. Risken för hudrodnad beror på vilket område som ska strålas. Huden i ansiktet och urringningen är till exempel känsligare än huden på magen. Slemhinnorna (till exempel i underlivet och munhålan) är mer känsliga än vanlig hud.

  7. `Får man duscha efter strålbehandlingen?

    Under informationssamtalet inför din behandling brukar sjukvårdspersonalen gå igenom allt du behöver veta om hudvård i samband med strålbehandling. Som tumregel gäller att du kan duscha i ljummet vatten högst 10 minuter på hela kroppen och högst 2 minuter på det bestrålade området. Under behandlingstiden och 14 dagar efteråt bör du undvika att bada, basta eller utsätta huden för andra påfrestningar.

  8. Vad ska jag tänka på om jag tar andra mediciner eller kosttillskott samtidigt?

    Vitaminer och mineraler anses kunna ha en inverkan i samband med strålbehandling. Man tror att de inte bara skyddar frisk vävnad utan även cancerceller. Därför bör du tala om för läkaren om du tar några kosttillskott.