Må bättre med kompletterande behandlingar

När det gäller att behandla en malign sjukdom som spridd bröstcancer rekommenderar läkarna huvudsakligen att man håller sig till den så kallade ”skolmedicinen”. Det är behandlingar som stöds av vetenskapliga studier och regleras av riktlinjer. De inkluderar även behandlingsalternativ som kan göra att du tolererar cancerbehandlingen bättre. Det finns positiva rapporter om många alternativmedicinska behandlingsmetoder (t.ex. yoga och liknande), i synnerhet när det gäller att minska biverkningarna av behandlingen, men det finns inga vetenskapliga belägg för alternativmedicin.
Det kan vara farligt att ersätta kontrollerade och säkra behandlingsmetoder med alternativa sådana. Vissa personer med spridd bröstcancer använder dock kompletterande metoder och behandlingar, exempelvis massage, som kan hjälpa mot emotionella och fysiska symtom.

Du kan få rehabilitering som omfattar både medicinska, sociala och yrkesmässiga åtgärder. Grundregeln är att rehabiliteringsåtgärder efter bröstcancer precis som alla andra rehabiliteringsåtgärder måste vara nödvändiga av medicinska skäl. De ska också ha ordinerats av läkare och godkänts av försäkringsbolaget.
Det speciella med onkologisk rehabilitering är att det inte bara är anställda som omfattas av obligatorisk försäkring som är berättigade till förmånerna, utan även pensionärer samt deras anhöriga. Syftet är att lindra de fysiska, psykiska, sociala och yrkesrelaterade effekterna av sjukdomen och behandlingen och hjälpa patienterna med återanpassning i hemmet och sociala sammanhang.

Rehabilitering efter bröstcancer kan antingen ges som uppföljande rehabilitering (tidigare kallat uppföljande behandling) eller onkologisk eftervård. Du kan antingen få rehabiliteringen polikliniskt under en heldag eller när du är inlagd på sjukhus. Uppföljande rehabilitering sker antingen 14 dagar efter sjukhusvistelse eller genom fortsatt medicinsk behandling i 4 till 6 veckor efter strålbehandling. Läkemedelsbehandling ska ha inletts men behöver inte vara avslutad. Onkologisk eftervård ges upp till ett år efter den första behandlingen. I undantagsfall kan en (ny) rehabilitering utföras upp till två år efter första behandlingen, om stora fysiska, psykiska eller sociala funktionsnedsättningar kvarstår på grund av cancer eller som en följd av behandlingen.

Om du vill veta mer om rehabilitering efter bröstcancer hittar du en översikt om cancerrehabilitering på webbplatsen 1177 Vårdguiden.

Så kallad uppföljande rehabilitering sker omedelbart efter din första behandling på sjukhuset. Syftet är att se till att din behandling blir lyckad och hjälpa dig att hantera följderna av behandlingen, som trötthet, problem med sårläkning, ärrkontraktur (sammandragna ärr), smärta, biverkningar eller svårigheter att hantera sjukdomen (ångest, depression, förändring av din självbild, följderna av kemoterapi och eventuella sociala och arbetsrelaterade problem). Uppföljande rehabilitering utförs av särskilda auktoriserade rehabiliteringsteam och kan ske hemma, polikliniskt eller medan du är inlagd på sjukhus på hel- eller deltid.

Rehabiliteringsåtgärderna efter bröstcancer kan innefatta många olika behandlingar. Det kan till exempel vara medicinsk behandling, omvårdnad, läkemedelsbehandling, sjukgymnastik, hjälpmedel, arbetsterapi eller psykosociala åtgärder. Fråga din läkare om vilka åtgärder som kan vara lämpliga för dig. Dina personliga behov och önskemål har också stor betydelse för beslutet.

Redan innan du påbörjar rehabiliteringen kan du tänka igenom och bestämma dig för vad som är extra viktigt för dig och vad som är mindre viktigt.

Rehabiliteringen bidrar till en lyckad behandling och till att förbättra ditt fysiska och psykiska välbefinnande, så att du lättare kan komma tillbaka till vardagslivet och sociala sammanhang så fort som möjligt.

Kontaktsjuksköterskan är ditt stöd i cancervården. Tillsammans med läkaren gör ni en vårdplan. Vårdplanen ska bland annat beskriva dina behov av rehabilitering och vilka behov som du kan få senare. Det ska också stå i vårdplanen hur du får stöd och hjälp.

Kontaktsjuksköterskan vägleder dig i frågor kring din rehabilitering. En kurator kan också ge stödsamtal om du behöver. Prata med kontaktsjuksköterskan eller läkaren om du har egna förslag om din cancerrehabilitering.

Det finns ett högsta belopp för hur mycket du behöver betala för hälso- och sjukvård i ett landsting. Högkostnadsskyddet innebär att du under en period på tolv månader sammanlagt betalar högst 1 100 kronor för besök i öppenvården, till exempel på en vårdcentral. Ett landsting eller en region kan besluta om ett lägre högkostnadsbelopp än 1 100 kronor.

Öppenvård är all vård som inte kräver att du blir inlagd på sjukhus. Högkostnadsskyddet gäller oftast inte de avgifter som du betalar per dag när du är inlagd på sjukhus.

Sverige har ett socialförsäkringssystem. Det innebär att du kan ha rätt till olika förmåner, som exempelvis ersättning från Försäkringskassan när du blir sjuk. Det gäller även om du blir sjukskriven under rehabiliteringstiden. Är man sjuk och anställd ska man alltid sjukanmäla sig till sin arbetsgivare. Arbetsgivaren betalar sjuklön de första fjorton dagarna av sjukskrivningen. Läkarintyg krävs efter en vecka, det vill säga från och med den åttonde dagen. Sjuklönen, som arbetsgivaren betalar, är 80 procent av lönen.

Mer information hittar du på Försäkringskassans webbplats.

På webbplatsen 1177 Vårdguiden kan du läsa mer om ersättning från Försäkringskassan.

På webbplatsen Ersättningskollen.se kan du se hur din inkomst påverkas i olika situationer.

Hos Försäkringskassan kan du söka handikappersättning på grund av en funktionsnedsättning eller sjukdom som gör att du behöver hjälp i vardagen eller har merkostnader. Läs mer om handikappersättning på Försäkringskassans webbplats 

Öppenvård kallas all vård när du inte blir inlagd. Enligt Patientlagen har du möjlighet att välja öppenvård var som helst i Sverige. Du ska få information om vilken vård ditt landsting kan erbjuda och om du kan få vården i ett annat landsting. Det betyder att du kan välja vårdcentral eller öppen specialistvårdsmottagning för undersökning eller behandling. Det har ingen betydelse om vårdgivaren är offentlig eller privat, så länge vården är finansierad av landstinget.

Du kan få rehabilitering på en rehabiliteringsklinik, som dagpatient eller polikliniskt (hemma). Det som avgör är vilken typ av rehabilitering du behöver för att nå målet med rehabiliteringen. Det bästa är att diskutera detta med din behandlande läkare. Vid poliklinisk rehabilitering deltar du i behandlingar och program från tidig morgon till sen eftermiddag och får sedan åka hem över natten och över helgen.
Vilken typ du väljer kan bero på din familjesituation, dina önskemål, eventuella pågående behandlingar och vad som finns tillgängligt där du bor.

Kontaktsjuksköterskan vägleder dig i frågor kring din rehabilitering. Kontaktsjuksköterskan kan också ge stödsamtal om du behöver. Prata med kontaktsjuksköterskan eller läkaren om du har egna förslag om din cancerrehabilitering.